UIK vann

Dagens schema är liksom alla dagar i veckan fyllda från 08.00-21.00. Många möten med många olika människor. Igår eftermiddag/kväll - efter att jag varit i valstugan några timmar - var jag inventerad till en trevlig tillställning med inbjudna från företag i Umeåtrakten, men också från universitetet. Ett utmärkt tillfälle att byta några ord om angelägna frågor. Den personliga kontakten är viktig. Det är också viktigt för mig att kunna närvara, fördjupa de kontakter jag har men också skapa nya.

Om Umeås framgångssaga ska fortsätta krävs gott samarbete med företagarna och universitetet. Universitetets studenter behöver en attraktiv stad och Umeå kommun behöver fler invånare som satsar sin framtid här. En s.k. "win-win" situation.

Eländet med affischförstörelse fortsätter. Nu med falska fp-affischer på nedrivna s-affischer. Det finns någon/några där ute som är beredd att lägga ner mycket energi och en del pengar för att sabotera det demokratiska samtalet. Det finns andra krafter i Umeå med extrema värderingar. Trist och sorligt.

Umeå IK vinst över Hammarby är naturligtvis något som jag tycker är fantastiskt kul även om den inte var oväntad. 39 allsvenska matcher i rad utan förlust läser jag i VK. Imponerande!

Pressfrihet

Tryckfrihet är dagens stora ämne. För mig som liberal är det oerhört viktigt att bevara tryckfriheten. Det finns alltid krafter som vill förminska och begränsa den. Ett fritt och demokratiskt samhälle behöver fria massmedier som kan framföra kritik mot makthavare utan att riskera att bli straffade för detta.

Flera partier i Umeå går i dag ut och vill ha begränsningar. Till dem säger jag: besinna er.

Ett samhälle utan en fri och oberoende press är ett farligt samhälle. Det är ett samhälle där maktapparaten kan styra utan insyn från varken opposition eller allmänhet.

Demokrati är viktigt men också en skör planta som måste vårdas. En förutsättning, som jag ser det, är närvaron av fria och oberoende massmedier. Villkoren för dessa ska inte försämras snarare tvärtom.

Bygg bro över Kvarken!

Hur känns det att synas i tidningen? Detta är en fråga som många har ställt till mig de senaste dagarna. Mitt svar är: man vänjer sig aldrig. Många kommentarer har det blivit. Budskapet, snabbare, billigare och bättre bussar har rönt stor uppmärksamhet. Jag har fått mejl och telefon från umebor som beskriver hur deras möjligheter till att ta bussen har försämrats över tid.

Frågan om bro över Kvarken till Finland har också rönt stor uppmärksamhet. I morgon torsdag har jag presskonferens tillsammans med Folkpartiet i Västerbottens riksdagskandidat Maria Lundqvist-Brömster, Svensk Ungdom i Österbotten och Liberala Ungdomsförbundet.

Något överraskad har jag varit över alla reaktioner på min klänning. Alltså den klänning som jag har haft på mig en stor del av valrörelsen hittills (det har varit bra väder). Många frågar över inköpsställe och kommenterar när de möter mig på stan. I går vid valstugan kom en gentleman som gav komplimangen att förutom att klänningens utseende så såg jag smal ut på bilden. Jag väljer att se det som en komplimang - det kan ju betyda att han tyckte att jag såg större ut i verkligheten.

Nu ska jag återgå till att besvara enkäter de inkommer i en aldrig sinande ström och tar en hel del av min vakna tid i anspråk för att besvara.

Bussar i Umeå

Umeå Koncernbolag har haft sammanträde på morgonen. Brita Natanaelsson, ny VD i Bostaden kom och presenterade sig. Känns väldigt positivt. En ny frisk kraft med gedigen erfarenhet och sympatisk framtoning.

Diskussionen om vad som måste göras för att förbättra busstrafiken har påbörjats. Äntligen.

Att gamla Ultra var en dyr historia för kommunen är ställt utom all tvivel. Antalet resenärer har minskat med ca 1,2 miljoner på årsbasis och intäktsförlusten uppgår sannolikt till mer än 15 miljoner kronor per år. 15 miljoner!!! Det är enorma pengar även för en kommun av Umeås storlek, helt i onödan. Det går att göra något åt saken det vet vi från andra kommuner. Få mer trafik för pengarna.

Detta är helt fantastiskt att det trots oppositionens envetna kamp tog så lång tid innan även socialdemokratin insåg att situationen var ohållbar.

Snabbare, billigare och bättre bussar är den paroll som jag har lanserat. Det måste bli verklighet men det kommer naturligtvis att ta tid att omvända umeborna att ta bussen. Desto viktigare är det att sätta igång på en gång. Idag är det långsamt och dyrt. Och turtätheten är låg.

Jag fick mycket stryk och kallades ofta för okunnig och mindre vetande när Ultradebattens vågor gick som högst. Med facit i hand var de argumenten bara ett desperat försök att rädda det som möjligen räddas kunde. I principfrågan har socialdemokratin fullständigt bytt inställning

Nu finns alla förutsättningar för att gå vidare men det gäller att våga ta steget. Som i så många andra frågor visar det sig att socialdemokratin inte förmår att tänka nytt på egen hand utan det krävs en opposition som idogt argumenterar för förändring.

Sabotaget mot demokratin

Nu har det hänt!

Nu har det hänt. Demokratins motståndare är igång och saboterar partiernas möjligheter att föra ut sin politik. Alla valstugor på Rådhustorget har fått sina lås förstörda med "superlim". Morgonens stora bekymmer var alltså att komma in i valstugan. Kommer detta att hända igen? I sådana fall är det synnerligen allvarligt.

Båtklubbarna organiserar nattvakt för båtarna. Är det möjligen nästa steg att anordna nattvakt för demokratins möjligheter att vara på Rådhustorget i Umeå. Det känns inte bra men är kanske nödvändigt. Jag hoppas också att polisen tar sig an det hela så fort som möjligt. Så här får det inte gå till i en demokrati. På denna punkt tror jag att samtliga etablerade partiföreträdare är fullständigt överens.

Inget nytt i fullmäktige

Denna vecka bloggar jag och Lennart Holmlund på VK:s hemsida. De blogginlägg som jag skickar till VK kommer jag också att försöka lägga upp här.

Sjukskrivningstalen i Umeå är en ständig följetong. Inte därför att det är särskilt spännande utan därför att alla tycks vara lika förvånade varje gång det visar sig att Umeå ligger i bottenligan i Sverige när det gäller kommunanställdas sjukdom.

Det finns många arbetsplatser med extremt höga sjukskrivningstal. Visserligen små arbetsplatser, 55% sjuka av 9 anställda känns väldigt mycket.

Vilka insatser görs för att det ska bli bättre?
Varför förbättras inte situationen?
Vad är det som fattas?
Det är viktiga frågor inför valet. Det borde gå att göra mer - om viljan och engagemanget fanns. Men det gör den uppenbarligen inte.

Därför behövs det ett maktskifte också i Umeå. Debatten i fullmäktige på måndagen stärker mig i denna uppfattning. Inga nya besked gavs. Inga initiativ presenterades. Beklagligt och tragiskt. Socialdemokratiska kommunalrådet Holmlund kallar denna kritik - enligt sin första VK-blogg på måndagen - att spy galla. Det gör inte jag. Det är fullt berättigad kritik och en både saklig och nödvändig information.

Problemet är inte att det talas för mycket om sjukskrivningstalen och dess orsaker utan snarare tvärtom. Det borde diskuteras mycket, mycket mer med tanke på det mänskliga lidande som det handlar om. Ingen vill vara sjuk men allt för många kommunanställda i Umeå är ändå det. Sjukdom drabbar dessutom kvinnor i dubbelt så stor utsträckning inom kommunen. Något har gått snett!

Hela livet ska levas!

Nu har den första "riktiga" kampanjveckan gått. Partiledarbesöken avlöser varandra, valmanifest haglar och valstugorna är på plats. Gårdagen var särskilt händelserik. Folkpartiet hade torgmöte mitt på dagen. Budskapet var "Alla barn har rätt till en bra start. Inför läsa, skriva, räkna- garanti". Detta förslag verkar ha fått gehör hos umeborna. Jag fick kontakt med en åhörare med stor kunskap i ämnet. Det finns verkligen massor att göra för att förbättra resultaten i skolan. Jag ska åka och hämta en diger lunta med kunskap i ämnet hos henne. Det finns många som sitter inne på kunskaper som ingen har lyssnat till.

I valstugan var det som vanligt full fart. Jag kastas mellan olika ämnen: Förbindelse till Holmön, buggning, kostnad för bussbiljetter, trafikinfernot i Umeå, sjukskrivningar inom kommunen. Nästan alla som stannar vid valstugan har sin historia att berätta. Det är hur kul som helst att möta alla besökare och diskutera vardagspolitik. Oftast handlar det om lokala frågor. Den som påstår att människor inte är intresserade av politik har aldrig stått i en valstuga. Kom gärna ner och träffa mig och/eller de andra folkpartisterna på torget.

Innan kvällen var till ända arrangerade Liberala seniorer ett möte med rikskändisen Barbro Westerholm. Som f.d. ordförande för SPF och chef för Socialstyrelsen har hon imponerande kunskap om äldrefrågor. Med frontpersoner som Barbro och Marit Paulsen förstår jag varför folkpartiet har hög trovärdighet i dessa frågor. Hela livet ska levas.

Partiledaren i Umeå

När partiledare Leijonborg började tala på torget då öppnade sig himlens alla portar. Det ösregn som senare ledde till översvämning på flera platser i Umeå dunkade hårt i Renmarkstorgets plattläggning. Fler än jag blev rejält fuktskadade. Ändå kunde det ha varit värre. Maritta Holmberg från Turistbyrån hann fram med ett paraply innan jag var helt genomblöt

För Umeå är det betydelsefullt att alla partiledare kommer hit. Att ha goda kontakter med huvudstadens makthavare är viktigt. Ett problem i Umeå politiken är att nog att allt för många lokalpolitiker saknar tillräckligt upparbetade kanaler i det här hänseendet. Jag känner Lars Leijonborg sedan början av 70-talet. Och han är väl medveten om att jag är en liberal Umeå- företrädare. Den här kontakten och medvetenheten tvekar jag inte att utnyttja.

Sedan Margot Wikström lämnade politiken förefaller det som om de lokala socialdemokraterna står utanför partiets innersta cirklar (skolministern Ibbe har uppenbarligen nog med sitt eget arbetsområde).

Tydligast har detta varit vad gäller vägpengar. (avsatta för ringled i Umeå men som hamnade i Trollhättan). Men det har också handlat om en regementsnedläggning. Statens resurser till FOI tycks något osäkra. Finns det tillräcklig kraft hos Umeås socialdemokrater att förhindra attackerna från huvudstaden? Protestera räcker inte, det krävs kanaler.

Men, det måste jag erkänna, mina kontakter med vädrets makter kunde vara bättre. Å andra sidan: därvidlag är vi säkert rätt jämspelta, Lennart Holmlund och jag.

Piteå/Nolia

Arbetsutskottets turné i förra veckan fortsatte så småningom till Piteå för en träff med företrädare för Piteå kommun och Nolias styrelse. Nolia är till hälften ägt av Umeå, och till hälften av Piteå kommun.

Från Umeås sida ökar både kraven och förväntningarna på Nolia. Samtidigt som Nolias konkurrenssituation med tanke på utvecklingen i Haparanda mm dramatiskt förändras. Umeå kommun är i behov av någon typ av "eventbolag". Duktiga arrangörer med gott om pengar att riskera på osäkra arrangemang är det dessvärre ont om för närvarande.

Även om Folkpartiet inte är någon vän av kommunala bolag ser jag för stunden ingen annan lösning. Detta kan vara en möjlighet även för Nolia.

En sak är viktig och det är jag också beredd att ta strid för. Det får inte förekomma dolda subventioner till kommunala bolag. Umeå kommun får inte slå undan benen på enskilda konferensarrangörer genom att ge "vissa" särskilda förmåner eller särskilt gynnsamma villkor. Det finns inget självändamål med att hålla kommunala bolag vid liv om det finns fungerande alternativ.

Kollektivtrafiken viktig!

Kommunens arbetsutskott har under veckan varit ute på turné. Målet för resan var Luleå och Piteå. I Luleå studerades den kommunala busstrafiken. Luleå är bättre än Umeå på i princip allting. Priset är bättre (17 kr/enkelbiljett), rabatterna förmånligare, resenärerna mer belåtna, snabbheten, inställningen, ja nästan allt.

Genom finurligt kortsystem åker ungdomar billigt, rabatt för alla resenärer under lågtrafik mm. Barnvagnar och dess förare åker givetvis gratis (det fanns i Umeå på ett initiativ från dåvarande folkpartistiske fullmäktigeledamoten PO Schöldström men togs sedan bort). Trafiken är tät (10-15 minuters trafik) och kundnöjdheten i det närmaste total.

Jämför det med busstrafiken i Umeå. Antalet resenärer har bokstavligt talat åkt kana. Allt färre vill åka. Alla klagar på priserna.

Nu finns det världens chans att vända utvecklingen i Umeå när kollektivtrafiken är upphandlad i konkurrens och Ultra nedlagt. Nu kan vi handla upp mer trafik och erbjuda umeborna billigare, bättre och snabbare busstrafik. 0-taxa tror jag däremot är utopistisk och dumt. Någon måste ju i slutändan betala och att endast göra det via skatten är inte tilltalande. (De som påstår att bussarna kan vara "gratis" är snett ute) Vi bör lära av Luleå. Max 17 kronor/enkelbiljett och helst ännu lägre.

Mycket är bra i Umeå men verkligen inte allt. Detta är bara det senaste exemplet.

Nu väntar kort helg med kräftor och valledning.

Förskolan som skola

Nu ökar tempot och frågor om allt mellan himmel och jord haglar in. En av de frågor vi fick idag var om folkpartiet anser att förskolan är en del av skolan eller något annat? Ja, folkpartiet anser att förskolan är en del av skolan och ska ha egna mål att uppnå. Min uppfattning är att förskolan mycket väl skulle kunna förhindra utslagningen av barn som inte får lära sig läsa och skriva i skolan. 17% i årskurs tre har inte nått målen i läs- och skrivförmåga. Genom att starta tidigt på ett lustfyllt sätt kan mycket vinnas. Det finns många bra exempel på detta runt om i landet men jag har faktiskt aldrig sett någon rapportering från Umeå om lyckade läsprojekt i förskolan. Jag ger mig ut på spaning efter detta.

Valrörelse på allvar!

Den här veckan har varit något av startskott på valkampanjen. På måndagen presenterade jag, Maria Lundqvist-Brömster och Håkan Lindh folkpartiets valmanifest för Västerbotten. Vi fokuserade på skola, tillväxt och omsorg vilket berör oss alla på något sätt. Intresset var stort och gensvaret positivt.

Kommunarbetet har dessutom vaknat ur sin sommardvala. Möten avlöser varandra och för tillfället är jag på kommunalt uppdrag i Luleå. Det är fantastiskt hur vi nu kan hålla kontakten med omvärlden trots att vi är på resande fot. Hur klarade vi oss egentligen förut?

Veckans ämne i Umeå har återigen varit de omfattande sjukskrivningarna. Sossarnas försök att återigen sopa det hela under mattan har misslyckats. Det är dags att ta itu med problemen NU! Att tysta ner det hela för att det skadar bilden av den välmående kommunen är endast ett svek mot de drabbade.

På riksplanet är det förvånansvärt lugnt. Finansminister Nuder gick ut och ville frysa taxeringsvärdena i två år och därmed begränsa fastighetsskatten. Två saker är närmast komiskt med detta. För det första att socialdemokraterna är så passiva och endast reagerar på alliansens utspel om borttagandet av samma skatt och för det andra att sossarna lovade exakt samma sak i valrörelsen 1998. Alla vet hur mycket det löftet var värt. Varför lita på dem nu?

Äntligen valrörelse!

Denna veckan pågår förberedelserna för valrörelsen för fullt. I nästa vecka börjar den kommunala sammanträdesapparaten. Veckans "gamla" nyhet har varit sjukskrivningstalen. Fortfarande tillhör Umeå bottengruppen i sjukskrivningsstatistiken. Oförmågan att ta de sjukskrivna på allvar är förmodligen den största bristen. Hur kan det vara att just anställda hos Umeå Kommun löper en ökad risk att bli sjuka? Mycket pengar har lagts på generella åtgärder för alla. Helt uppenbart har det inte påverkat sjukskrivningstalen mer än i andra kommuner. Alla kommuner har sänkt sina sjukskrivningstal. Det måste ske en ändring även i Umeå. Årets kvalitetskommun (var det inte så).